Årets sista inlägg.

Då är snart 2007 över och mitt visum till Australien går ut om ett par dagar. Lite sugen är man ju på att åka tillbaka och jobba en vecka, bara för att jag fortfarande kan. Eller så kör jag ut till Smyge och firar det nya året tillsammans med Johan, Niklas och Maria Niklasflickvän. Oddsen är ganska låga för det sistnämda.

Det här året har varit ganska behagligt, mycket har hänt och jag har flängt runt lite från varmt klimat till aningen kallare. Jag har roat mig på södra halvklotet och slutligen tagit tag i det där med utbildning och trivs skitbra med min klass på universitetet.
Jag är rätt dålig på det här med tillbakablickar, jag blickar mer framåt i tiden. Nästa år är målen att försöka hålla kvar motivationen för att plugga, åka snowboard nere i Verbier med lillebror Peter och ut på tågluff med Johan.
Dessutom har jag ett nyårslöfte: Jag ska inte bli av med lika många mobiltelefoner som det här året (tre.) Håll tummarna för mig!

Slutligen vill jag önska Jesus grattis i efterskott och till alla er andra ett gott nytt år!

It's me... Mario!

Peas and rice vad det var länge sedan jag skrev något här.
Fast det har ju inte hänt så mycket sen sist, en del skola och ett antal fester sammanfattar det nog rätt bra. Jag fick godkänt på min första tenta.
Ohh, jag var på en maskerad för ett litet tag sen förresten. Christer var snäll och lät mig följa med om jag köpte en biljett för en hundring. Galet kul var det i alla fall. I värsta retronörd-anda var jag utklädd till Super Mario.

Hela dagen har det känts som att jag har åstadkommit något jättebra, det har jag ju inte. Det är en märkligt känsla, en skön känsla. Mycket bättre än att vara bakfull.

Vid Gandalfs gråvita skägg.

Jag har precis sett Sagan om Ringen. Det var första gången sen jag var i Nya Zeeland. I en scen paddlar de en kanot och då inser jag att jag har varit vid just den floden. Efter det gick det knappt att titta på filmen längre, i varje scen tänkte jag för mig själv "Har jag inte varit där också?", "Det där ser bekant ut". Under tre timmar satt jag och tänkte tillbaka på nya zeeland, trevligt med lite flashbacks, men det förstörde filmen.
Men jag får nog ge Sagan om de två tornen en chans snart också, jag måste ju få veta hur det går för Merry och Pippin. Dessutom hoppas jag på att Gandalf återuppstår efter en häftig fajt mot Balrogen i luften på väg ner i den där sprickan. Gandalf påminner lite om Jesus. Jesus hade nog också skägg, fast hans var nog svart.

Jag har förresten varit i Kiruna på mamma Frandéns födelsedagskalas. Kiruna är en speciell stad, den påminner inte om någon annan stad. Hela atmosfären utstrålar en avskildhet, det är så förbannat långt till alla andra samhällen. Jag trivs skitbra där uppe!
Festen var trevlig.

Förhalande

I helgen var Niklas här. Jag skulle på förfest hos Johan och då bara satt han där och smuttade på sin öl, kändes skitskumt. Men trevligt att se honom igen.
Dagen efter hade vi sällskapsspelssöndag, på en lördag! Det var jag och det var Niklas, Sandra och Yazdan. En full Johan dök också upp efter ett tag. Det var tokigt roligt och det avrundades med ett par timmars Mario Kartande.
Nu borde jag egentligen jobba med min uppsats som ska lämnas in imorgon, men jag är en mästare på att hitta på saker att göra när jag har som minst tid att röra mig med, det kanske är min superkraft...
På torsdag ska jag till Kiruna.

Morr!

Det enda jag har gjort idag är att försöka samla motivation till att skriva det PM som ska vara inlämnat imorgon, men det har inte gått. Jag har varit så vansinnigt frånvarande idag.
Just nu hatar jag skolan, jag hatar uppsatser och jag hatar Charlotte, inte den Charlotte Sandra, den andra!
Det enda jag har levt på idag har varit snus och negerbollar, låt mig vara politiskt inkorrekt idag. Det är min hämnd på samhället som betalar lärarnas löner.
Jag är trött och lite bitter om det är någon som undrar hur jag mår.

Äntligen hemma

Hade min första hemtenta till idag och dessutom ett seminarium. Gårdagen hade jag väldigt fullt upp med att skriva om nya medier och annat sånt skit men nu är det över, i alla fall för en vecka framöver. Känns som att jag äntligen kan pusta ut nu.

På väg till ICA insåg jag att idag är första gången det känns normalt att jag bor i Umeå och har börjat läsa på universitetet. Nu är Umeå hemma!

Allmän dynga

Det har varit en bra dag, jag har varken varit full eller bakis idag och det känns förvånansvärt bra.
Idag köpte jag både soffa och soffbord billigt på myrorna. Lägenheten börjar kännas riktigt trevlig nu, jag har ju t.o.m. gardiner! Sen tittade jag på X-men 3 med Sandra och Yazdan och slutligen joga:de Yazman och jag oss hela vägen till ett vm-guld i det ljuvliga spelet Pro Evolution Sucker 4. Härlig kväll!

Norrländsk nollning, nu når nazisterna Nordkap (alliteration 2001!)

Då kan jag stolt kalla mig själv ung studerande umean. Jag sitter nu i min sprillans nya lägenhet på liljansberget med Yazdan och Sandra boendes alldeles runt knuten.
Resan upp gick mycket smidigt. Det var tråkigt, men gick bra. Inget nämnvärt hände egentligen, det skulle i så fall vara att Spacewagon klarade hela resan upp utan ens något så litet som en punktering.

Idag har varit en ganska hemsk dag, vi var lediga från plugget eftersom vi hade nollning igår, och därför mår jag fullständigt skit. Det var länge sen jag var såhär bakfull.
Gårdagen var trevlig, Yazdans klass arrangerade vinbrännboll för oss. Slagträn och alkohol är en farlig kombination. Men jag överlevde brännbollen och vad som hände efter det minns jag inte riktigt. Jag tror vi gick till en bar eller två och jag har svaga minnen av vals. Jag tror jag dansade vals med ett fruntimmer på en av barerna, men det kan vara obekräftade rykten.

Nedräkning: 2 dagar kvar

It is in England.
-England?
England!
-England?
Yes, you know: Fish, chips, cup of tea, bad food, worse weather, Mary fucking Poppins, England!

Ah, underbar film den där Snatch!

Idag har jag varit produktiv, jag har fyllt i mitt tidschema på jobbet så att jag faktiskt får betalt, adressändrat och skickat iväg Sandra uppe i Umeå för att hämta min nyckel. Att-göra-listan prickas av i en rasande fart och snart sitter jag väl uppe i norrland och tittar ut över en istäckt älv i ett snöbeslöjat landskap, funderande över varför föreläsningar varar så länge medan spriten inte gör det. Längtan är stor!
I morgon har Yazdan sin uppkörning, lycka till, tiger!

IT-filosofi

Då var det färdigjobbat. Känns väldigt skönt, fast det har varit rätt trevligt, ibland. När tågen har varit halvfulla och man kunnat prata med trevligt folk och tågvärdar. Fast ibland var det riktigt jobbigt, typ fredagkväll sista dagen på malmöfestivalen då tåget var helt fullt med fulla, enerverande, ungdomar.
Men det känns otroligt skönt att inte ha en enda tid att passa på en vecka framöver, jag är verkligen jättedålig på att komma i tid har jag märkt. Det har krävt all min energi för att lyckas frambring tillräckligt med planering för att inte missa de där jäkla tågen...

Kommer ni ihåg när mobiltelefonen var ny och de häftigaste telefonerna var de man kunde spela snake på. Idag anses mobilen var värdelös om den inte har en inbyggd flygsimulator och helst ska man kunna navigera en rymdfärja med den.
Jag börjar nog bli lite gammal, jag prioriterar ju gamla hederliga Nintendo-spel före de nya grafikkrävande datorspelen vilken dag som helst.
Jag har tänkt på det, vi tycker ju att våra föräldrar är otekniska och föråldrade, men när man själv får en unge lär ju den vara ljusår före oss inom teknologin med tanke på hur läskigt snabbt det utvecklas inom det området. Nästa generation ungar lär ju kunna programmera mikrovågsugnen innan de lär sig att gå.

Alkoholiserad minneslucka

Tog mig till Malmöfestivalen med ett par arbetskollegor igår, såg Peps Persson. Hälften av spelningen sjöng han inte ens och så sket han i O'boj (älska dubbelsyftningar.) Efter reaggen hittade vi till öltältet och sen blev det livat. Jag hade mycket skoj igår men det var väldigt länge sedan jag jobbade så bakfull som idag.

Nykter minneslucka

Jag försökte nyss gå igenom gårdagens händelseförlopp med mig själv, men jag kunde inte komma på vad jag överhuvudtaget gjorde igår! Jag känner mig inte bakfull så jag drack nog inte. Orsaken till minnesförlusten kan vara att min väckarklocka ringde och väckte mig vid det omöjliga klockslaget 04:00 igår och idag, fram till någon vecka sen trodde jag inte att det gick att ställa alarmet på en sådan okristlig tid. Någon borde programmera in en spärr i varje väckarklocka, mobiltelefon och gökur så att ingen skulle behöva väckas så tidigt. Det hade varit en riktig samhällstjänst.
Nu slipper jag i alla fall tidiga morgnar och om två dagar har jag åkt tåg för sista gången i mitt liv! God natt öresundstågen. God morgon Umeå universitet.

Golden var roligast i Grekland

Tja, har insett att det kanske är dags att ta tag i bloggskriveriet igen.
Sen senast vi hördes vid har jag hunnit hälsa på mina farföräldrar, jobba och greklanda, nej det är inte så att jag försöker påpeka en bristande egenskap i grekernas flygteknik (fast det skulle ju gå lite bättre för dem om de flaxar snabbare med vingarna) utan jag är bara för lat för att uttrycka mig grammatiskt korrekt.

Grekland var trevligt, fast hade det inte varit så varmt hade det nästan känts som att man var i Danmark då det kryllade danskar på ön.
Kvällen efter att jag kommit tillbaka från Grekland spontanmötte jag Yazdan, Johan och Bert på Golden och hade det roligare än på länge.

Nu har Premier league sparkat igång och i år har jag planerat att följa Arsenals säsong lite bättre än senast. Man måste ju stödja dagens ungdomar.


Uppföljning efter Arsenal vs. Fulham:
Vilken rysare! Här sitter man och blir kallfrossig och då är det är inte enbart min feber som ligger bakom. Efter en riktig dundertavla av Lehman redan innan den första spelminuten är avklarad hamnar Arsenal i en jobbig sits.
Arsenal har ett stort bollinnehav men som vanligt har de stora problem att få nätkontakt på läderkulan.
När det gått 80 minuter av matchen och Fulham fortfarande leder med 1-0 börjar Chelsea spela sin match, då familjens fotbollsintresse kretsar kring olika lag råder det lite osämja angående vilken match som ska följas. Vi tvingas till att zappa i 3 minuters intervaller och det är nu det börjar hända saker. Under 20 minuter blir det 4 mål i två parallella matcher. Robin van Persie sätter en straff för Arsenal, Birmingham och Chelsea gör ett mål var ganska kvickt efter varandra och slutligen ser hjälten Hleb till att Arsenal sänker Fulham.
Heja vitryssland!

Antagningsbesked och demens

Idag var då dagen med T, eller en av dem, det var ju tisdag. Idag fick jag besked från universitetet, jag kom in på mitt förstahandsval och så gjorde även moren. Det blir Umeå och pluggande till hösten med andra ord. Det känns rätt bra att ha grovskissen för ett bra tag framöver klar.
Nu ska jag bara uthärda en sommar med ganska intensivt jobbande, det är tråkigt att jag får så lite tid över att spendera med vänfolket, men jag måste få ihop pengar till en bäddsoffa...

Jag har fått besked om farmor som för ett tag sen råkade ut för en stroke eller tre (jag tror det var tre proppar). Lyckligt nog överlevde hon, dock med bieffekten att hon nu är senil dement. Visserligen är hon ganska gammal men det känns mycket tråkigt och jag sörjer med farfar, det måste vara oerhört jobbigt för honom. Jag har fått lite skuldkänslor av det faktum att jag inte har besökt dem en enda gång de senaste fyra åren.

Midnattstankar

Jag har inte skrivit på ett tag nu, jag har varit ganska upptagen med jobb, jobb, jobb och lite öldrickande. Dessutom har det inte hänt så mycket vettigt att skriva om, vilket leder mig in på frågeställningen varför bloggande har börjat utvecklas till något dagboksliknande mysterium..?

Fast å andra sidan, när jag nu tänker efter så står väl blogg för "webBLOGGbok" om jag inte missminner mig och en loggbok är väl egentligen kaptenens anteckningar av dagens händelseförlopp. Med andra ord en dagbok!
Nu har jag glömt bort vart jag ville komma med det här, men kom ihåg: Man vet aldrig vems skrev hunden har nosat i.

För han har tagit studenten!

Lillebror har nu tagit studenten, vuxenpoäng till honom. Det var en lyckad fest och jag var väldigt full, jag undrar om dessa två påståenden hänger ihop på något vis? I så fall hoppas jag att jag var full för att jag var glad. Jag träffade alla mina kusiner utom Krille vilket var riktigt trevligt. Carl stannade länge vilket uppskattades.

Föräldrarnas föräldrar, finns det ett svenskt ord för grandparents (storföräldrarna?), har det inte lätt. Farmor fick ett par proppar i hjärnan i förrgår och det har fått mig att tänka mycket på döden. Nu skulle jag kunnat skriva en hel uppsats om meningen med livet och varför vi måste dö, men det lämnar jag åt Johan, det är han som är filosof. Du kan få det som läxa om du läser detta Johan, jag ger dig en poäng i andersolofi och en burk cola om du får godkänt. Jag träffar inte farmor och farfar så ofta men jag känner mig ändå nerstämd och orolig. Farmor ligger fortfarande på sjukhuset och jag kan bara hålla tummarna för att det kommer att gå bra.
En olycka kommer sällan ensam, igår ramlade mormor och bröt högerarmen så nu kommer hon att få det ännu svårare att klara sig på egen hand. Två tredjedelar av mina storeföräldrar ligger nu på sjukhus, ganska tragisk statistik.

Men för att ha något att glädja mig åt i deppigheten fick jag ett jobb idag, det tog 12 timmar från att jag skickade in min ansökan, kvicka rackare. Jag är fortfarande 100%-ig på jobbintervjuer! Jag ska sälja 40kronors kaffe och andra godsaker till överpris på sj-tågen. Känns bra att äntligen ha något att göra i sommar, och framförallt att få tjäna pengar, för tillfället är pengapungen tommare än en nunnas livmoder. Jag vet, det var en dålig liknelse men jag är trött...

Jag har en släkting, han heter Texas och kommer från Andy.

Igår hade familjen besök av långväga släktingar från amerika, vi är typ kusins kusins kusins kusins kusiner. Vi tjuvstartade på midsommar-käket och bjöd dem på sill, prinskorvar och nubbar och försökte lära dem lite om vår kultur. Det är lustigt hur folk reagerar när man upplyser dem om att vår tradition är att dansa runt en upp-och-nervänd blomsterklädd penis och sjunga grodsånger.
De tyckte det var lustigt att vår katt har samma namn som en delstat, Texas, men han är ju namngiven efter en 18-årig handbollstalang vilket jag anser är bra mycket märkligare. Vissa stater hade ju blivit riktigt bra kattnamn, Missisaippi hade ju funkat skitbra till exempel!

Idag har jag hjälpt mor med matshopping inför Pippes student så nu har vi tillräckligt med öl och läsk för att släcka Afrikas törst. Om jag hittar adressen dit ska jag skicka ett par flaskor sockerdricka.

Dansk öl och lägenhetsyra

Moment of joy. Idag har jag fått mig en lägenhet i Umeå. Det är huset bredvid Yazdan och Sandras så i en Vänner-referens hade jag varit Ross. Mitt dinosaurie-intresse är lite svalt men jag kan nog hålla med om att Rachel är ganska het.
Min längtan att få återkomma till norrland har börjat växa sig stark nu och, jag trodde inte jag skulle komma till att säga detta men, det ska bli rätt skoj att börja plugga igen. Eller, egentligen är det ju studentfesterna som känns mest lockande.

Idag tur och returade bror min och jag över öresundsbron för att besöka en klassisk bottleshop. Det är en skabbig lagerlokal med ett stort utbud av alkoholhaltiga drycker till fördelaktiga danska priser. När vi var där kom det en full buss med svenska pensionärer, det känns som att vår alkoholskatt är aningen för hög när det är en lönsam affärsidé att annordna bussresor till andra länder enbart för att handla sprit.

Grattis lillebror

Idag fyllde Peter 19, en ganska meningslös ålder kommenterade han. Det är 18 och 20 som är stort att bli. Vilket betyder att min nästa födelsedag värd att fira borde vara när jag blir 50. Kul att behöva vänta 29 år till... dock kommer det att bli ett hejdundrande partaj!
Idag hade jag min andra släktmiddag inom loppet av fyra dagar efter min hemkomst. Först träffar jag inte släkten på 9 månader men när jag kommer hem känns det som om jag har flyttat till ett stort kollektiv med släkten och varje dag har de fem timmars obligatoriskt umgänge.
Nu kanske jag låter bitter, men det är jag inte. Jag hade mycket trevligt idag, jag skyller på att jag inte kan hitta min snus. Till viss del saknar jag dock friheten från när jag var i Australien, man kunde göra precis vad man ville, åka vart man ville och man behövde inte anpassa sig efter någon annan. Dock känns varje måltid här hemma som en gourmet-middag. Jag måste lära mig laga mat...

Vem uppfann förresten bäddsoffan? Jag vet bara att den personen borde få nobelpriset eller åtminstone alla trångbebodda människors vandringstrofé. Det är en totalt briljant idé! Med ett 16 kvadratmeter stort rum med två garderober, två skrivbord och två soffor vore det totalt omöjligt för mig att klämma in en säng här. Det vore ungefär som om världens alla indier samtidigt skulle få för sig att immigrera till vatikanstaten. Det går ju inte... de har ju inga kor i vatikanen. Vad skulle de tillbe då? Påven?
På tal om påven, är det bara jag som är nyfiken på hans nattliga rutiner? Finns det en påvepyjamas med en nattmössa löjligare än hans vanliga luva och använder han en rullator när han ska på toaletten under natten eller får han skjuts i sin glasbur då också?

Imorgon är det Sverige vs. Island som gäller och jag var på systemet för första gången sen jag fyllde 20 och bunkrade upp med lite kilkenny. Heja Sverige!