Tja, har insett att det kanske är dags att ta tag i bloggskriveriet igen.
Sen senast vi hördes vid har jag hunnit hälsa på mina farföräldrar, jobba och greklanda, nej det är inte så att jag försöker påpeka en bristande egenskap i grekernas flygteknik (fast det skulle ju gå lite bättre för dem om de flaxar snabbare med vingarna) utan jag är bara för lat för att uttrycka mig grammatiskt korrekt.
Grekland var trevligt, fast hade det inte varit så varmt hade det nästan känts som att man var i Danmark då det kryllade danskar på ön.
Kvällen efter att jag kommit tillbaka från Grekland spontanmötte jag Yazdan, Johan och Bert på Golden och hade det roligare än på länge.
Nu har Premier league sparkat igång och i år har jag planerat att följa Arsenals säsong lite bättre än senast. Man måste ju stödja dagens ungdomar.
Uppföljning efter Arsenal vs. Fulham:
Vilken rysare! Här sitter man och blir kallfrossig och då är det är inte enbart min feber som ligger bakom. Efter en riktig dundertavla av Lehman redan innan den första spelminuten är avklarad hamnar Arsenal i en jobbig sits.
Arsenal har ett stort bollinnehav men som vanligt har de stora problem att få nätkontakt på läderkulan.
När det gått 80 minuter av matchen och Fulham fortfarande leder med 1-0 börjar Chelsea spela sin match, då familjens fotbollsintresse kretsar kring olika lag råder det lite osämja angående vilken match som ska följas. Vi tvingas till att zappa i 3 minuters intervaller och det är nu det börjar hända saker. Under 20 minuter blir det 4 mål i två parallella matcher. Robin van Persie sätter en straff för Arsenal, Birmingham och Chelsea gör ett mål var ganska kvickt efter varandra och slutligen ser hjälten Hleb till att Arsenal sänker Fulham.
Heja vitryssland!
