Ume och prao-vegetarian.

Det har stått väldigt stilla här på sistone men nu är utombordaren igång igen och förhoppningsvis kommer det smattra på tangenterna lite mer frekvent den närmsta tiden, åtminstone till skolstarten. Sen får vi se hur upptagen jag är.
I alla fall, jag kom tillbaka hem till Umeå igår kväll och det första jag möts av är ett inkassokrav från adressändring, inget kul med det. Men det ironiska är att inkassobrevet är den enda post som inte har eftersänts ner till Trelleborg, de om någon borde ju veta vart brevet ska. Men men, nu har det gått till kronofogden, vi får se hur det löser sig.

De närmaste två veckorna har jag bestämt mig för att göra ett projekt, skyll det på rastlöshet, nyfikenhet eller bara ren uttråkning. En av anledningarna till att jag äter kött trots att jag vet att köttindustrin vi har idag är fucked up är att jag inte kunnat några vegetariska recept och för att jag "tycker kött är så förbannat gott."
Åtminstone fram till skolstarten ska jag försöka leva ett liv som vegetarian för att bland annat se om:
*Man kan leva billigare som vegetarian.
*Jag lever hälsosammare som vegetarian.
*Kött verkligen gör rätterna så mycket godare.

Men mest är det pga nyfikenhet och för att jag igår lagade alldeles för mycket vegetarisk lasagne. Vi får se hur det går, det kommer att bli en hel del lasagne och blomkål/broccoli-paj den närmsta tiden.

Back in biz.

Hoppla hoppla, vad är det ni ser tänker ni och visst är det sant: Anders skriver igen. Han är inte lika död som en del av er kanske trodde, han bara låg väldigt stilla.
Ganska förståligt har det hänt en del sen det senaste inlägget och jag tänker inte gå in på vad mer än att snön har smält, skolan snart är över och Anders och Johan har bestämt sig för att tågluffa en månad i sommar.
Hittills har jag bara lyckats fixa sommarjobb en dag under sommaren, men det kommer bli en härlig sälja-blommor-till-tanter-och-pensionärer-på-en-marknad-någonstans-i-blekinge-dag. Får väl hoppas att arbetarklass-gudarna ler mot mig snart så att jag har råd att finansiera tågkortet.

Söndag

Igår kom jag då iväg och åkte snowboard i Agnäsbacken. Jag fick sällskap av en klasskamrat i skepnaden av en skåning kallad Adler. Backarna var rätt sjysta för att vara ett litet svenskt fjäll, men underlaget var hemskt. Det har pendlat mellan plus- och minusgrader och inte snöat mycket den senaste tiden så det var ett istäcke med hårt packad kostsnö som topping. Jag gjorde en ganska ordentlig vurpa, jag slog huvudet och vred till knät, det gjorde ont. Knät känns fortfarande, ingen handboll imorgon heller med andra ord.
På kvällen besökte jag Jonnys dåliga gata tillsammans med Johan. Han och Kattis dansade på ganska ordentligt, själv dansar jag väldigt sällan och igår hade jag t.o.m. en bra ursäkt.

Nu stundar en ganska hektisk vecka, har ett par uppsatser att skriva och så får jag besök av lillebror och moren. På lördag drar jag iväg och hälsar på den andra broren nere i FN-land.

Just nu är jag bara allmänt jättetrött eftersom jag kvartade hos Johan efter att tappat min nyckel hos honom och Johan går upp omänskligt tidigt. Det jag vill ha sagt med detta är att det blir inte mer för idag.

Februari - världens kortaste månad, nu lite längre.

Det är nu februari, Sveriges tråkigaste månad, det händer ingenting! Just nu har jag världens segaste moment i skolan. Inte segt som, jag-har-så-mycket-att-göra-att-jag-inte-hinner-ha-någon-fritid, snarare tvärtom. Vi har så lite att göra att jag inte vet hur jag ska fylla ut dagarna. Jag har testat med att sova länge men det innebär bara att jag går och lägger mig ännu senare eftersom jag annars ligger rastlös och inte kan sova.
Det påminner om månaden jag var arbetslös förrutom att jag har en hundralapp mer än vad jag hade då och att jag inte kan roa mig med att söka jobb.
Nu låter jag nog bitter men jag är faktiskt ganska glad egentligen, det är ju fint väder!

Om två veckor åker jag till lillebror i Schweiz, då ska jag åka snowboard som om jag föddes på en planka i nerförsbacke!

Materiella förluster

Jag skriver lite och sällan på den här bloggen. Ska försöka ändra på det, åtminstone den sista biten. Jag orkar inte skriva noveller här, det finns vettigare saker att göra. Tyvärr är det sällan jag ägnar mig åt dessa, det blir lätt att man faller in i rutinen att kolla igenom standard-hemsidorna, titta på ett tv-program och sedan titta på hemsidorna igen eftersom de kan ju faktiskt ha uppdaterats. Jag hatar att vara internet-beroende. Får ta och göra något åt det, någon gång. Min projektor dog förra veckan (må den vila i frid, åtminstone tills den hälsar på hos mr. reparatör). Lovade mig själv att dra ner på tv-tittandet när jag kom hem från Australien och det har jag tillfälle att praktisera nu. Fast lite tragiskt är det ju nu mitt i handbolls-em.

I fredags var det inflyttningsfest för Erik, Herje och Falk. Det var en stor lägenhet, bra med folk och trevligt. Av någon konstig anledning fick jag för mig att dra med Victor och Christer till Corona väldigt tidigt. Det var då jag upptäckte att min plånbok saknades, åkte tillbaka till lägenheten och letade, ringde även taxin jag åkt i och frågade om den låg där i men den är försvunnen. Det var ju i alla fall inte mobilen som Johan uttryckte det. Nyårslöftet håller ännu.
Det här inlägget fick världens tråkigaste titel, får ursäkta mig med tillfällig brist på fantasi.

Ljuger gör jag också, det blev ju ett långt inlägg, eller, nåja.

Miljö-film

Då har det nya året dragit igång och ännu håller mitt nyårslöfte, än så länge har jag bara tappat mobilen en gång och jag hittade den igen så det gälls ju inte.
Skolan har också dragit igång ordentligt, jag har nog aldrig spenderat så mycket tid åt skolarbete som den här veckan. Vi spelar in en propaganda-film för hållbar livsstil, låter skittråkigt men gruppen har verkligen slagit sina sex huvuden på en spik och vårt upplägg är helskönt. Det är skitkul, fast idag var det kallt! Vi spelade in en musikvideo åt Victors & min miljö-rap.

Imorgon är det födelsedagsfest för Sandra hos Johan. Det kan bli trevligt, jag har varit sugen på öl hela dagen.

Gott nytt!